Östergrenare: träskidorna från Jokkmokk av Bo Östergren

“Östergrenare” är ett känt namn för den som har koll på träskidor för lössnö, jakt och skogsturer. Bakom begreppet finns Bo Östergren från Jokkmokk, en av Sveriges mest kända skidmakare, som under många år tillverkade handgjorda träskidor. Hans skidor har blivit en del av svensk skidkultur och lever vidare som inspiration för nya generationer hantverkare.

Bo Östergren och hantverket

Bo Östergren från Jokkmokk blev känd som en av Sveriges sista riktiga skidmakare. I sin verkstad tillverkade han skidor helt för hand, inspirerade av samiska traditioner och äldre modeller från taigan. Resultatet blev skidor som inte bara fungerade i djup snö, utan också bar på en stark känsla av kulturarv. Östergren utvecklade egna tekniker för trälaminering, spann och form, vilket gjorde att hans skidor fick en karaktär som skiljde dem från både moderna plastskidor och enklare trämodeller.

I reportage från bland annat NSD och Kuriren beskrivs han ofta som en hantverkare som gick sin egen väg, driven av passion snarare än massproduktion. Varje par skidor var unikt och beställdes av jägare, friluftsmänniskor och entusiaster som ville uppleva känslan av genuina träskidor.

Lössnöskidor med flyt

Det som framför allt gjorde Östergrens skidor unika var deras förmåga att bära i djup snö. Skidorna var ofta upp mot tre meter långa och betydligt bredare än vanliga turskidor, med mjuk böj i fram- och bakkant. Formen gjorde att de inte skar ner i snön, utan gled ovanpå den – en avgörande egenskap för jakt, skogstur och fjällområden utan preparerade spår.

I en recension på Utsidan.se framhåller en användare att skidorna ger en helt annan känsla än moderna fjällskidor: mer frihet, men också ett större behov av teknik och balans. Det är skidor som gör sig bäst i ospårad terräng, när naturen är orörd och snön ligger djup.

Skog- och jaktskidor

Förutom lössnöskidorna gjorde Bo Östergren modeller särskilt anpassade för skogsbruk och jakt. Dessa skidor var något kortare men fortfarande breda, med flacka brätten som gjorde det lättare att röra sig tyst i tät terräng. En särskild detalj var den böjda bakkanten, som gjorde det enklare att backa försiktigt på tunn is eller i trånga lägen.

I en artikel i Sveriges Natur beskrivs Östergrens skidor som “rätt virke för ospårat” – skidor som var följsamma och anpassade för naturens egna förutsättningar snarare än för konstgjorda spår. De var populära bland jägare som ville ha pålitliga och tysta träskidor för att kunna smyga fram i snölandskapet.

Arvet efter Östergren

När Bo Östergren gick i pension upphörde den egna tillverkningen av hans skidor, men arvet lever kvar. Begreppet “Östergrenare” används fortfarande bland friluftsintresserade och hans modeller har inspirerat nya generationer skidmakare. Ett exempel är Sundbergskidan, där familjen Sundberg utvecklar handgjorda träskidor i samma anda – långa, breda och laminerade för bästa bärighet i varierad terräng.

I reportage från Kuriren framgår att Bo Östergren själv såg sina skidor som “taigans redskap” – något mer än bara utrustning för friluftsliv. De var en del av en livsstil, där människan anpassade sig efter snöns villkor. Den traditionen förs nu vidare av andra hantverkare, vilket gör att Östergrens filosofi fortfarande finns kvar på den svenska skidkartan.

Kuriosa och vidare läsning

Östergrens skidor dyker numera sällan upp i handeln, men de har blivit eftertraktade samlarobjekt. Ibland går det att hitta begagnade exemplar på annonsmarknader som Blocket, ofta till priser som speglar både hantverket och rariteten. Enligt uppgifter kunde nya skidor tidigare kosta runt 3 700 kronor, men värdet idag ligger mer i den kulturella och historiska betydelsen än i själva materialet.

För den som vill fördjupa sig finns flera reportage och filmer som dokumenterar Bo Östergrens arbete och hans unika skidor. I NSD berättas om hur “Östergrenare” fick kultstatus, medan Utsidan.se rymmer personliga recensioner från de som provat dem i snön. Dessutom finns en film på Youtube som visar skidorna i praktiskt bruk. Tillsammans tecknar dessa källor en bild av ett hantverk som gjort starkt avtryck i svensk skidkultur.